Intressanta föremål i katolska kyrkor

Månadens bild

 

   

Om föreningen

Höstens program

Biskopar

Katolska Kyrkan idag

Litteraturtips

Länkar

Medlemsblad  

Månadens föremål

Skriftserie

Bildarkiv

 
Bårtäcke

Kristus Konungens församling, Göteborg, har fått ett bårtäcke år 2009

Den vita färgen symboliserar dopdräkten och ett kors är infällt av samma tyg. På bårtäcket kan läggas ett kors eller radband.

Foto: Margareta Björndahl, fotograferat i Östra Kapellet, Göteborg

© Katolsk historisk förening i Sverige

Uppdaterad:

2015-01-20


Webbansvariga:

tekniskt utförande:

Margareta Björndahl margareta.bjorndahl@comhem.se

styrelsekontakt: Lars Hallberg Lars.Hallberg@riksarkivet.se

 
  Kyrkfönster i Vår Frälsares kyrka i Malmö

Fönstret är komponerat av konstnären Erik Olson år 1961

Foto: Robert Talik

 

 
  Kyrkfönster i Vår Frälsares kyrka i Malmö

"Detta barn skall bli till fall eller upprättelse för många i Israel och till ett tecken som väcker strid - ja, också genom din egen själ skall det gå ett svärd - för att mångas innersta tankar skall komma i dagen." (Ur Symeons välsignelse Luk 2:34f)

Fönstret är komponerat av konstnären Erik Olson år 1961

Foto: Robert Talik

På bilden ser vi Maria i oskuldens blå färg med en röd stjärna som gloria. Det lindade Jesusbarnet håller ut armarna som på korset, även han har en stjärngloria. Ett svärd sticks in mot Jesus. Till vänster om Maria en krona som tecken på konungslighet, hon har halvmånen under sina fötter och en Mariaros syns i mantelfållen. Runt hela bilden löper en rosenkrans där korset skymtar nere till höger.

 

 

 

Maria med Jesusbarnet bland rosorna

En staty framställd av konstnären Eva Spångberg år 1996 för Maria i Rosengårds katolska kyrka i Malmö. Denna konstnär har gjort stora delar av utsmyckningen i kyrkan

(Foto Robert Talik)

 

 

Vattenkran

på ytterväggen till Kristus Konungens kyrka i Göteborg

Kyrkan byggdes år 1938

Inga uppgifter finns om denna kran, som har inspirerats av medeltida utsmyckningar på europeiska kyrkor (maskaron)

(Foto Margareta Björndahl)

 

 

ANSGARIUS SÄNDNING

En tavla målad av Gotthard Adolf Werner från år 1872

Den hängde enligt uppgift på norra långväggen i gamla kyrkan

På fotots baksida står antecknat Katolska församlings bibliotek

Lars Hallberg skriver om denna tavla i Arv och Minne nr 15 augusti 2001

"Gotthard Werner var född i Linköping år 1837 och studerade vid Konstakademien i Stockholm där han började besöka Eugeniskyrkan på Norra Svedjegatan. Han konverterade år 1862. Han fick i uppdrag att måla tavlan till Malmö och utförde den i Florens men fick för den blott en allmosa och gav den till kyrkan som en votivgåva. Werner avled i Rom år 1903."

 

 

 

 

 

I Göteborg firas mässa enligt gammal rit

På bilden ses kyrkoherde Tobias Unnerstål tillsammans

med två ministranter inför altaret

en söndag i juli 2008

Altaret är iordningsställt med altartexter, mässbok och ljus

Församlingen har införskaffat nytt kalkkläde och mässhake

 

 
 

Paramentik i Göteborg

Det är sällan vi får se korkåpor användas.

Här ses en av våra svarta korkåpor - pluviale.

Den är sydd av tjockt svart siden med bårder och fransar av silver.

På ryggskölden bokstäverna IHS krönta av ett kors och med tre ax (spikar?) under. Det hela inneslutet i en strålkrans och omgärdat av en blomsterslinga.

(Foto Margareta Björndahl)

 

 
 

Den tillhörande stolan har en rik symmetrisk dekoration med medaljonger i minskande storlek varannan med text och varannan med en druvklase.

IUGUM MEUM SUAVE ONUS MEUM LEVE

(Mitt ok är milt och min börda är lätt)

(Foto Margareta Björndahl)

 

 
 

Två gamla statyer från Kristus Konungens kyrka har renoverats år 2008

Från det kyrkan byggdes år 1938 fram till 1990-talet stod dessa två statyer i nischer på ömse sidor om koret. Mariastatyn stod på evangeliesidan och Josefstatyn på epistelsidan. Statyerna är halvannan meter höga.

G Mattes i München har snidat trästatyerna. 

Under 1960-talet övermålades de med grå färg och år 1990 plockades de bort från kyrkorummet och sattes åt sidan uppe i kyrktornet.

Nu har de återställts i sin forna färgprakt och är tills vidare placerade i ljusgården vid kyrkans expedition.

Heliga Maria i oskuldens blå mantel som krönt drottning med Jesusbarnet i knäet. Hon håller det förgyllda jordklotet som är krönt med ett kors.

(Foto Margareta Björndahl)

 

 
 

Helige Josef avbildas som en äldre gråhårig man med Arons grönskande stav, en vinkelhake är symbol för hans yrke som snickare och duvan sitter på hans hand.

(Foto Margareta Björndahl)

 
 

Hjulkorsfönster

Kristus Konungens kyrka i Göteborg är byggd i basilikeform med ett brett mittskepp och två smala sidoskepp.  Ljuset faller in i det absidförsedda fyrkantiga koret genom två stora högt placerade blyinfattade hjulkorsfönster. Bilden här visar korfönstret på epistelsidan.

Ett hjulkors är cirkelformat med fyra lika stora korsarmar. Här består korsarmarna av rött glas i olika nyanser alltmedan cirkelsektorerna har motiv i vitt mot blå bakgrund.

I mitten en bild av Jesu hjärta omgivet av eldslågor innesluten i koncentriska cirklar i rött. De fyra sektorerna visar de fyra kardinaldygderna som ses som hörnpelare i det moraliska llivet: abstinentia, fortitudo, justitia och sapientia.

ABSTINENTIA symboliseras av en fågel med utbredda armar, Möjligtvis är det fågel Fenix som anses vara den enda fågel som inte åt av den förbjudna frukten i paradiset. Abstinentia innebär måttlighet och förnöjsamhet.

FORTITUDO betyder tapperhet och styrka och symboliseras av ett svärd.

JUSTITIA innebär rättrådighet och vid rättvisa står vågskålarna lika högt.

SAPIENTIA visar klokhet och vishet. I Matt 10:16 skrivs "Jag skickar er som får in bland vargar. Var därför kloka som ormar och oskyldiga som duvor."

 

Samtliga fönster är tillverkade i München. Två konstnärs namn anges: Philipp Schumacher som även komponerat tretton fönster med motiv av Kristus Konungen samt Albert Figel som avbildat tretton apostlabilder.

(Foto Margareta Björndahl)

 
 

Altarkors

 

 

 

(Foto Margareta Björndahl)

 

Citat ur Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning juni 1939:

”Söndagen den 18 juni (1939) invigdes det nya altarkorset i rent silver, en gåva till Kristus Konungens kyrka i Göteborg. Det blev en högtidlig ceremoni, ty med särskilt tillstånd av H. H. Provikarien fick den högtidliga formeln för korsvigning begagnas. Efter Asperges vidtog ceremonierna med böner, rökelse och vigvatten, varunder kören sjöng hymner till den korsfästes ära.

Krucifixet, som under vigningen stått på altaret, lyftes därefter upp till sin plats över tabernaklet. Där det dominerar i strålande skönhet. Efter levitmässan med vacker sång, bars det till Mariaaltaret, där det ställdes för att på nära håll kunna beskådas av allmänheten.

I sin predikan gav kyrkoherden en förklaring till korsets symbolik: För att ge Kristus-Konungens kyrkas kors en speciell personlig prägel, har det blivit komponerat med jordgloben som grundval, där alla världsdelarna ingraverats. Två städer, Jerusalem och Göteborg, ha utmärkts med ett kors. Runt jordklotet har en törnekrona blivit lagd, dels som symbol för Kristi lidande och delvis som symbol också för att minna om de fruktansvärda lidanden som härjar mänskligheten i vår tid. Över den av törnen omkransade jorden, reser sig korset, men inte med en lidande utan med en triumferande Kristus, sådan han framställdes i de första kristna tiderna, utsträckande sina armar, visande att lidandet för till seger och döden till uppståndelse.

De båda änglarna på tabernaklet, där krucifixet står, håller en stor krona över Kristi lidande och seger på en gång. Göteborgspressen har visat stort intresse för detta härliga arbete av svensk silversmedskonst. Stadens tidningar ha infört fotografier av korset med hedersamma omnämnanden, inte blott för att det är vackert och originellt utan också därför att det mera ovanliga uppdraget lämnats åt en svensk firma , hovjuvelerare Hallberg, som häri levererat ett stort konstverk."

 
 

Varje jul hänger ett fönster som visar den heliga familjen på väggen i koret i S:ta Eugenia katolska kyrka. Framställningen följer den bildtradition som rått åtminstone sedan renässansen och som gör att vi lätt "känner igen" de avbildade, fast ingen egentligen vet hur de såg ut.

I en antydd byggnad med utsikt mot ett landskap ser vi Josef, skildrad som en äldre man helt enligt konventionen. Han ser på jungfru Maria klädd i blått och rött, trons och och kärlekens färger. Färgsymbolik är dock ett komplicerat område och rött kan i kristna sammanhang också betyda att man är beredd att offra sitt liv för kyrkan. Maria tittar på Jesusbarnet som strålar av det gudomliga ljuset, här gult andra gånger guld. Alla tre har glorior ovanför sitt huvud, vilket ytterligare förenklar för oss betraktare att tolka bilden rätt. Vi ser scenen genom en valvform omsluten av vita rosor, som symbolisera jungfrulighet.  

Fönstret är troligen ett av två tillverkade i München som sattes in i den gamla Eugeniakyrkan år 1883. Enligt kyrkorådsprotokollet hade jesuitpater Benelius detta år bekostat inte bara dekorationsmålningar av tak och väggar utan också "kulörta innanfönster".

Idag visas fönstret upplyst med elektriskt ljus något som förekom även i slutet på 1800-talet. På de stora konst- och industriutställningarna som hölls runt om i västvärlden visades de senaste framstegen, däribland elektriciteten, i kombination med välkända former t.ex. ett målat fönster. Liknande fönster med både sakrala och profana motiv tillverkades i slutet av 1800-talet också i Stockholm av Stockholms glasmåleri.

 

Julfönster från gamla S:ta Eugeniakyrkan

 

 

 

 

 

 

 
 

En gåva från änkedrottning Josefina är två förgyllda skrin i S:ta Eugenia kyrka

 

 

Inför 50-årsjubileet av sin ankomst till Sverige den 13 juni 1873 beställde änkedrottning Josefina en rad föremål från hovjuveleraren Christian Hammer. Flertalet av dessa var silversaker avsedda som presenter till änkedrottningens anställda. I Hammers räkning (i Slottsarkivet) nämns också två relikskrin i förgyllt silver med flera religiösa emblem, de kostade 190 riksdaler styck och var troligen änkedrottningens gåva till Eugeniakyrkan. Med stor sannolikhet är de förgyllda silverskrinen på bilden identiska med de som nämns i räkningen.

De har en rik dekor i relief med just den typ av religiösa motiv som nämns i räkningen, notera även skrinens kulfötter, som minner om barockens formspråk, vilket åter var populärt under 1800-talets andra hälft.  I församlingens inventarieförteckningar kan man sedan följa hur skrinens ursprungliga användning med tiden fallit i glömska. Vid sekelskiftet 1900 fanns fortfarande relikerna kvar i skrinen, men 1929 hade de tömts och benämns bara "2 små silverskrin (1823-1873)".

Skrinens upphovsman hovjuveleraren Christian Hammer (1818-1905) kom till Stockholm 1846 efter att ha varit gesäll i åtta år i Christiania. Då Hammer både var en skicklig juvelerare, duktig affärsman och försedd med en stor social begåvning blev han snart hovets och de välbeställdas favoritleverantör av smycken och bijouterier. Hammer spekulerade även i fastigheter och grundade Mindre teatern, som allmänt kallades Hammerska ladan, men det är en helt annan historia.

 

 
 

 
 

Kalk i S:ta Eugenia

År 1827 skänkte Augusta Amalia av Leuchtenberg mor till kronprinsessan Josefina  av Sverige och Norge denna kalk till Stockholms katolska församling, som då ännu inte flyttat in den första Eugeniakyrkan på Norra Smedjegatan

I Eugeniaförsamlingens inventarium kan man läsa att kalken med största sannolikhet användes vid kyrkans invigningsmässa 1837

Säkert är att kalken också brukades när påven Johannes Paulus II firade den heliga eukaristin vid sitt besök i Stockholm den 8 juni 1989

Föremålen är tillverkade av silver. Kalken bär inskriptionen: Augusta Amalia - Maximiliani Josephi Bavariae Regis Filia - Principis Eugenii - Ducis Leuchtenbergensis Vidua - Dono Dedit anno MDCCCXXVII